Tidskriften SO-didaktik

 
Skärmavbild 2022-06-01 kl. 20.46.58.png

Nummer 11

En fråga om ämnesdidaktisk skolutveckling. Av Kenneth Nordgren

 

Frågedriven undervisning - en planerings- och undervisningsmodell med ett exempel från religionskunskap. Av Thérèse Britton och Maria Johansson

 

“På TikTok säger de att vaccinet är farligt” – hur undervisar vi om källkritik i det nya medielandskapet? Av Maria Bergström och Therese Personne

 

Är rasismen mot afroamerikaner på väg mot ett slut? - en FDU om rasism och historiemedvetande. Av Emma Sandberg Andrasko

 

Ras- och vithetsforskning - erfarenheter av och reflektioner kring att undervisa om det rasojämlika Sverige. Av Tobias Hübinette

 

SO-ämnen i samverkan - när helheten blir större än summan av delarna. Av Anette Boman, Katarina Lindinger & Tord Göran Olovsson

 

Trestegsmodellen - ett alternativt sätt att undervisa etik. Av Hans Teke. 

Låt övningen stå i centrum för lärandet - konsten att göra en meningsfull övning. Av Magnus Minnbergh

 

Buddhism, begär och primära behov – att ta sig an undervisning om buddhism från ett nytt perspektiv. Av Karin Ageheim och Anna Graan

 

(Stöd)frågan som försvann - en undervisning om globalisering. Av Jesper Kans

Skärmavbild 2022-06-01 kl. 13.51.57.png
Nr9.png
Nr 8.png
Skärmavbild 2022-06-01 kl. 13.51.02.png
Nr 6.png
Nr 5.png
Nr 4.png
Nr 3.png
Nr 2.png
Nr 1.png

Nummer 10

Modeller som möjliggör. Av Ann-Sofie Jägerskog & Malin Tväråna

 

Visuella modeller – en hjälp eller ”stjälp” i elevers analysarbete?. Av Ann-Sofie Jägerskog 

 

Resonerande, kunskap, omdöme – en didaktisk modell för samhällsanalys. Av Malin Tväråna

 

Tycka, tro eller veta - om källkritik och källtillit i samhällskunskap. Av Ingela Andersson, Sara Carlberg & Katarina Schiöler 

 

Nyheder og elevers undring – en induktiv undervisningsmetode i samfundsfag. Av Torben Spanget Christensen

 

En modell för att undervisa om nyheter - med utgångspunkt i elevers undringar. Av Torben Spanget Christensen 

 

Vems historia berättas i klassrummet? - undervisning för decentering av historiska narrativ. Av Mathias Blomberg och Line Ekman 

 

Uppgifter som leder rätt - om uppgiftsdesignens betydelse i källtolkning. Av Marie Losciale, Patrik Gottfridsson

Nummer 9

Ämnesdidaktik i coronavirusets tid. Av Lotta Dessen Jankell och Maria Johansson

 

Lärandeverksamhet - en didaktisk teori för undervisningsplanering. Av Inger Eriksson

 

Resursfördelning i det medeltida samhället - lärandeverksamhet i årskurs 5. Av Henning Bengtsson

 

Familjen Karlsson - att förstå migration genom källor. Av Diana Yucel

 

Religiositet, identitet och inre mångfald - förståelseverktyg för att förstå komplexitet. Av Thérèse Britton

 

Hinduismen i bilder - att upptäcka inre variation. Av Sara Törneman och Sofie Lennman

 

Dilemmafrågor och små barn - lågstadiebarn resonerar och synliggör samband kring komplexa hållbarhetsfrågor. Av Bodil Kåks 

 

Klimatförändring: allvarlig, inte hopplös - den saknade länken. Av Alasdair Skelton

 

Att resonera nyanserat i samhällskunskap - ett begränsande eller vidgande kunskapskrav? Av Mikael Berg, Anders Persson

 

Upptäckarna och världen - ett ämnesintegrerat temaarbete. Av Anna Hedlund  och Tord Göran Olovsson


 

Nummer 8

Etik i SO-undervisningen. Av Olof Franck

 

När ord förändrar betydelse - kan ”n-ordet” sägas i historieundervisningen? Av Anna-Lena Lilliestam

 

Vad kan man lära i etik? - rapport från forskningsprojektet EthiCo. Av Christina Osbeck

 

Skönlitteratur för att utveckla etisk kompetens. Av Annika Lilja

 

Etiska röster i läroböcker - exempel från samhällskunskap och religionskunskap. Av Helena Makkonen Schöndell 

 

SO och specialpedagogik - den saknade länken. Av Fredrik Tilhon-Lindén

 

Från studiero till medborgarkompetens. Av Robert Andersson

 

Etikundervisning med stödstrukturer. Av Anna Werner

 

100 % svensk - 100 % syrian - en intervjustudie om SO på lågstadiet. Av Anna-Lena Lilliestam

 

SO i förberedelseklass -att lära om och i demokrati. Av Karin Andersson 

 

Undervisa i geografi med hjälp av choklad. Av Anna Pettersson

 

The ethics of teaching sustainability in SO - A curricular comparison. Av Sally Windsor

 

 

Nummer 7

Tema: Agenda 2030. Av Lotta Dessen Jankell

 

Världens utmaning - världens chans. Av Katarina Sundberg 

 

Elevers analys av flyktingkrisen - att öva lågstadie- och högstadieelevers analysförmåga i samhällskunskap. Av Bodil Kåks, Anita Dalman & Max Strandberg

 

Klimatfrågan och de långa linjerna - att få elever att tänka stort om människan och miljön. Av Alexander Idfalk

 

Gállok - ett rollspel om naturresurser. Av Linnéa Sandqvist

 

Tragedy of the Commons - a simulation-based exercise in Resource Management. Av Tyler Richber

 

Framtidens Skarpnäck 2050 - hållbar stadsplanering i lokalsamhället. Av Mia Möller

 

Avklädd, påklädd, utklädd - kläder och symboler som uttryck för identitet och livstolkning. Av Karin Ageheim och Anna Graan 

 

Att arbeta med hållbarhet - didaktiska redskap för ämnesövergripande perspektiv. Av Helen Hasslöf, Claes Malmberg, Iann Lundegård, Anders Urbas och  Lotta Dessen Jankell

Nummer 6

På tröskeln till något nytt: SO i åk 4 - 6. Av Martin Stolare

 

Ett kulturmöte i 1600-talets Sverige - hade Sverige varit Sverige om inte samerna fått tobak? Av Stefan Jeppsson, Klara Loinder & Sven Skoog

 

Tanuki och Ganesha - museipedagogik och religionsdidaktik. Av Simon Sorgenfrei

 

Principer för samhällsrelevant SO - med undervisning om migration som exempel. Av Martin Kristiansson 

 

Vem är svensk? - undervisning om migration. Av Johan Lönngren 

 

Angelägna samhällsfrågor och ämnessamspel - vad säger forskningen? Av Sara Blanck

 

Välfärdspromenad - autenticitet som metod. Av Karolina Sandahl

Nummer 5

Tema: Undervisning utanför skolan. Av Patrik Johansson

 

Studieresa till Auschwitz - elevers perspektivtagande i arbetet med förintelsen. Av Mikael Berg, Sofia Norgren & Martin Stolare

 

Att tolka vikingatida föremål - kritiska aspekter av källtolkning med interkulturellt perspektiv. Av Patrik Johansson

 

Historiska källor på mellanstadiet - ett FoU-projekt om migration och kulturmöten. Av Carolina K Mossfeldt, Per Sahlström, Kristina Wilhelmsson &Patrik Johansson 

 

Utomhuspedagogik - En naturlig del av geografiämnet. Av  Marie Andersson & Madeleine Lindholm

 

Hemliga länder. Av Åsa Colliander

 

Bilder i historieundervisningen - med inspiration från den tyska historiedidaktiken. Av Johan Hansson

 

Perspektiv på historiebruk - undervisa om hur historia används. Av Robert Thorp

 

Makt: relation eller tillstånd? - om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap. Av Krister Brolin, Marie Waern, Karina Cottin & Anna-Karin Mattsson

 

 

Nummer 4

Det främmande och det familjära. Av Therese Britton

 

Att göra människor av folk - eller finns det risk att religionskunskapsundervisningen bidrar till motsatsen? Av Carina Holmqvist Lidh 

 

För undervisningen närmre eleverna. Av Maria Helmer och Gunilla Lindby

 

Sociala aspekter av islams fem pelare. Av Maria Björklund

 

Om religionsämnets betydelse - ett tillfälle för eleverna att få se världen lite annorlunda. Av Cecilia Eskilsson

 

Religion på schemat - nyanlända elevers möte med ett nytt ämne. Av Camilla Carlberg

 

Kristen tradition i relation till sexualitet. Av Emma Sandberg Andrasko, Hanna Ericsson

 

Religionsklassrummet som en fredad zon. Av Kevin O-Grady

Nummer 3

Hur människor kan förändra samhällen. Av Johan Sandahl

 

Struktur och aktörer som begrepp för analys. Av Lotta Brimark, Tove Johnson och Eva Hasselträd

 

Overcoming Obstacles to Teaching about Agency. Av Keith Barton

 

Revolutionen som uteblev - gymnasieelever övar komplexa orsaksförklaringar runt orosåret 1917

 

Högkulturernas härskare – Träna förmågor genom rollspel. Av Björn Kindenberg

 

“En enda människa kan få hela samhället att röra sig” - ett ämnesintegrerat projekt om mänskliga rättigheter. Av Karolina Sandahl och Anna Walch

 

Originalkällor i undervisningen - två världar i samma bild, på samma plats. Av Lotta Dessen Jankell

Nummer 2

Hur kan vi förstå människor i det förflutna? Av Patrik Johansson.

 

Är Stockholms historia våra elevers historia? Av Annika Rosenius

 

Migrationer är historiens dynamik. Av Mattias Tydén

 

Vi i Enskede - undervisning om hur synen på vi och dem förändrats genom tiderna i ett lokalsamhälle. Av Ingrid Essmar och Martin Nyblom

 

Hoppet om ett bättre liv - ett undervisningsmoment om migration. Av Emma Sandberg Andrasko och Magnus Minnbergh

 

Utomeuropeiska soldater på Västfronten - elever utmanar föreställningar om Europa och ”de andra”. Av Maria Johansson

 

Individ eller struktur - att lära elever resonera om historia. Av Anna-Lena Lilliestam

 

Första världskriget som historisk vattendelare - arkiv som skolresurs. Maria Gussarsson

 

Nummer 1

Hur kan vi förstå “den andre” - att utforska historia som källor från olika kulturer, Av Maria Johansson

 

Mötet i Calicut - att ifrågasätta en förenklad bild av kolonialismen

Av Niklas Biller och Olle Haglund

 

Vi måste byta utgångspunkt - att fråga, försvåra och förmedla globalhistoria. Av Maria Sjöberg

 

Att bryta med bilden av det europeiska kriget. Av Therese Juthberg

 

Hela världens världskrig - en språkutvecklande och komplex historia. Av Anna Walch

 

De dolda berättelserna - en del av Sveriges koloniala arv.

Av Faaid Ali-Nuur

 

Varför sker det som sker - ett försök att möta samtidens frågor med interkulturell historia.

Av Lars Santelius

 

Interkulturell historieundervisning och läroplanen - migration, kulturmöten och transnationellt utbyte.

Av Per Eliasson